My game


Jag har tränat hela mitt liv, men när jag plötsligt står inne på ett gym känner jag mig helt lost. Jag tänkte kanske göra ett nytt försök imorgon. Jag måste typ göra ett nytt försök imrgon eftersom jag ska träna imorgon förmiddag och det enda alternativet verkar vara gym. Jag pallar inte. Jag hatar gym. Sen fattar jag inte varför vi ens ska ha matte imorgon och jag missar ju aldrig en endaste lektion så varför inte skippa bilden (man ska ju ändå bara bestämma vad man ska måla - jag kan googla och inspireras och göra en skiss hemma. jag kan till och med maila bildläraren och säga att jag gör det. annars får jag så dåligt samvete), stanna hemma och städa, skriva matte-slutuppgiften, fixa recepten till projektarbetet, köra ett träningspass och sen dra på jobbutbildningen som börjar vid fyra. Ibland känner jag mig som ett planeringsgeni. Nu ska jag skicka internetpost till bildläraren och så ska jag kolla busstiderna hem och börja på min budget. Ja det ska jag nog. Nej förresten. Det finns ändå inga pass förrän vid fyra. Jag måste gymma hur som helst och då kan jag väl lika gärna dra till skolan. Eller ne? Nu vet jag inte hur jag ska göra. Vad är det med mig nu för tiden? Jag ångrade mig igen! Det kommer bli sjukt roligt att måla. Vi ska måla expressionistiskt. Jag drar till skolan. Det är säkert god mat. (okej vi får se hur det blir imorgon - nu känns det tvärtom eftersom jag inte kommer hinna måla i alla fall).

What's the name of the game?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0