Pffiii

Jag är så tankspridd att jag missar verkligheten och springer förbi. Det roliga är att jag inte märker något själv. Tänk er ett tåg som rullar iväg när jag rusar skrattandes på perrongen som om jag tänkt ta sista dörren - ingen sa ens att man skulle stiga på? Sedan blåser kompis-stinsen i pipan. Pffiii. Aha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0