CATTIS

I'm having fun don't put me down. Livet är bra. Då zoomar man lätt in på miniproblem och ojar sig i onödan. Skippa. Skratta istället. Ikväll ska vi dansa och jubla i kör. Jag ska rita en superbild och det blir otvivelaktigt en succédag. Let's celebrate (pop pop pop)

Jag längtar efter vår. Det är vår. Jag har vårjacka på mig. Jag har bestämt mig för inte använda dunjackan mer för den här säsongen. Jag vill verkligen inte. Jag vill ha färg och solsken och värme. Jag vill ha öppna skor och grönt och snöfritt. Jag är hemma hos familjen. Riktigt nice. De är så sjukt nice.

Jag hade en bräcklig teori om att det inte fanns dålig humor, utan bara människor som ägde en bred humorskala. Det är inte sant. Det finns dålig humor. Jättedålig faktiskt. (Klassiskt informativt, vet. Det var också syftet).

Verkligheten är här. Verkligheten är nu. Tiden är här nu. Men tiden stannar inte här. Tiden följer med mig framåt. Det är när vi lämnar då-tiden, på vår väg genom nu-tiden mot fram-tiden. Framtiden är diffus. Jag har drömmar och mål och önskningar. De är fjärran. Nu handlar det mer om hur jag ska ta mig dit. Spännande! Insikten som säger att jag kan göra precis vad jag vill, landa var som helst och styra mina steg på känsla. Dags att börja fundera på framtidsstegen. Det kommer bli riktigt nice. Min hjärna är fylld av spännande idéer! Kreativa supersuccétankar.

I mitt huvud har jag skrivit tusen texter. Men ingen har blivit nedpräntat på papper eller inknapprat av tangenter. Det är som att mina tankar inte hinner dokumenteras innan de flyger vidare. Ibland försöker jag minnas de igen, gå tillbaka för att hitta plats och ögonblick där jag senast tänkte tanken. Det är oftast lönlöst, onödigt. Men det händer att jag återfinner dem. Vanligtvis för att ännu en gång låta dem smita ur min minnesbank.