CATTIS

Idag är det tisdag och imorgon är det onsdag. Det känns bra att allt är som vanligt och måndag (fast det var en skitbra dag) delvis känns kilometertid bort. Inatt sov jag sju timmar. Imorse vaknade jag en halvtimme försent. Sket jag i allt? Nej, jag hann i tid tid skolan. Jag stod till och med på busshållplatsen och väntade på bussen säkert i en minut. Dessutom kände jag mig inte ett dugg ofräsch och inte stressad (fast det blir jag i princip aldrig). Men i alla fall. Jag var på jobbutbildning på Provoice också. Och jag har egentligen lust att jobba imorgon! Fattar ni? Jag vill. Bara det att jag ska jobba på if på kvällen, plus att jag hade tänkt träna och ska måla från kanske klockan ett. Då hinner jag inte. Vad snackar jag om? Det är tanken som räknas och jag ska jobba på måndag (dessutom verkar 50 kr/h som en kanonlön när jag inser att if kommer ge mig 30 nästa månad). En tabbe har jag gjort. Ätit choklad. Igen. Fast nu när jag blivit så bra på allt igen ska jag bli bra på det också, kom jag på. Så jag slutar med sånt jag inte tål helt och hållet då av bara farten. Som om inte alla mina inlägg på sistone varit direkt nedtecknade monologer.



Snart är det sommar och jag har köpt solglasögon på rea. (Tur att jag har budget nu).

Idag var det den skönaste dagen på länge. Jag försov mig och tänkte: "Jaja, jag får väl komma försent då". Men jag var lite seg och började öppna min post och tänkte istället: "Jag hinner inte. Får komma till lunchen istället då." Sedan gjorde jag annat ganska länge tills jag insåg: "Jag kommer ändå inte hinna lunchen och jag pallar inte stressa. Åker direkt till biologin". När jag inte ville skynda mig missade jag bussen och då tänkte jag: "Jag kan ju inte komma sent till labben. Dessutom är lektionen ganska kort". Jag gick in och satte mig vid datorn. Jag skrev min budget och insåg att jag var förändrats. I tvåan hade jag 1% frånvaro. På höstterminen hade jag missat två lektioner när min lärare och jag tyckte det lät konstigt och funderade på om det verkligen kunde stämma. Jag vet inte vad det är med mig. Det är någon skum psykiskt undermedvet ovilja jag dras med. Men det var egentligen inte det jag tänkte säga. Jag tänkte mycket idag bara på tal om det. Men vid två drog jag ner på stan och träffade Bella. Sen gick vi till mys-waynes och åt och fikade och läste modetidningar och snackade och pluggade. Ettan kom dit efter skolan och vi fikade mera och pluggade och skrattade. Bella åkte på träning, men jag och Ettan stannade ett tag till innan vi åkte hem till mig och lagade mat. Jag vill inte gå i skolan. Det var roligt att skriva en budget, för nu har jag koll på läget. Fast jag kan inte göra allt jag vill. Eller jag kan, men inte utan att behöva jobba som ett svin med skyskrapehög självpress. Och jag vill inte det. Jag vill gå på promenad med Danne. Hejdå.

För jag tänkte mest på vilken tur det är att man inte behöver vattna blommorna i naturen. Och allt kommer att förändras. Och att allt har förändrats.
Vi märker det inte ens alltid. Och jag tycker om
filmen som snabbspolar någons verklighet lite
som glaskrosset att ingen ser för det är så tyst.

Det är inget fel på mig. Det är inte som att jag är sönderkörd och inte pallar längre. Det är bara det att jag är skoltrött. Inte skoltrött som i att jag inte orkar med tempot längre, för det finns inget tempo. Mer skoltrött som i tråkigt. Jag har ingen lust att åka till skolan. Visst. Det är väl fyra månader kvar. Och det är inte som att jag kommer hoppa, eller skita i allt. Skolarbeten har jag inte heller något emot, då får jag ju skriva.

Jag visste att du skulle ringa förr eller senare. Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag skulle säga. Man ska ringa från sin egen telefon. Annars är det fusk. Borde jag bara ha klickat i luren? Kanske. Men nu är det över. Äntligen. Klipp klipp.

Det spelar ändå ingen roll, för jag är inte med i leken längre, i alla fall. Ge mig 100 timmar och jag bryr mig inte om att räkna ner. Nej jag har slutat med sånt där. För jag åker när bilen rullar. Är du med?Jag gymmade i alla fall med V idag och det var jätteroligt.. Jag älskar gym. Ja, jag vet redan att det är så tyiskt mig att ändra mig på en sekund och jag hatade gym för två dagar sedan. Undrar just vem som kommer ha träningsvärk imorgon och inte kommer vilja åka skridskor. Otur att det är precis vad jag ska göra!

Jag kom precis hem från jobbet. Det var första dagen. Det gick bra. Jag fryser, för nu är det sådär fruktansvärt kallt igen. Jag har på mig linne, t-shirt, kofta, tjocktröja och en stickad halsduk (plus byxor såklart). Och jag är inomhus och det är ändå kallt. Därför ska jag dricka varmt te nu. Egentligen borde jag kanske värma någon varm mat också. Eller skriva ett långt mail eller skolarbete så att mina fingrar blir varma någongång. Snö är lugnt, men inte pisskyla när man ska gå längre än en kvart från jobbet och vänta på bussen i tio minuter. Det blir catt-IS av mig då. ge mig en värme-kram eller en ekvatorn-resa.



Imorgon är det fredag och ingen skola för mig. Jag ska för första gången i mitt liv gå på ett skivstångspass. Tänkte få lite starkare armar och axlar (hoppas den bara inte hoppar ur led).

Jag har tränat hela mitt liv, men när jag plötsligt står inne på ett gym känner jag mig helt lost. Jag tänkte kanske göra ett nytt försök imorgon. Jag måste typ göra ett nytt försök imrgon eftersom jag ska träna imorgon förmiddag och det enda alternativet verkar vara gym. Jag pallar inte. Jag hatar gym. Sen fattar jag inte varför vi ens ska ha matte imorgon och jag missar ju aldrig en endaste lektion så varför inte skippa bilden (man ska ju ändå bara bestämma vad man ska måla - jag kan googla och inspireras och göra en skiss hemma. jag kan till och med maila bildläraren och säga att jag gör det. annars får jag så dåligt samvete), stanna hemma och städa, skriva matte-slutuppgiften, fixa recepten till projektarbetet, köra ett träningspass och sen dra på jobbutbildningen som börjar vid fyra. Ibland känner jag mig som ett planeringsgeni. Nu ska jag skicka internetpost till bildläraren och så ska jag kolla busstiderna hem och börja på min budget. Ja det ska jag nog. Nej förresten. Det finns ändå inga pass förrän vid fyra. Jag måste gymma hur som helst och då kan jag väl lika gärna dra till skolan. Eller ne? Nu vet jag inte hur jag ska göra. Vad är det med mig nu för tiden? Jag ångrade mig igen! Det kommer bli sjukt roligt att måla. Vi ska måla expressionistiskt. Jag drar till skolan. Det är säkert god mat. (okej vi får se hur det blir imorgon - nu känns det tvärtom eftersom jag inte kommer hinna måla i alla fall).

What's the name of the game?

Jag är dålig på att läs-plugga tråkiga böcker. Meningen är inte att jag ska somna efter två sidor. Det bara blir så om jag är trött och känner för annat. Jag är bra på att lära mig på lektionerna. Tur. För annars hade jag fått dåliga betyg. Om jag får dåliga betyg kan jag inte studera på universitetet. Och det vore ju onödigt med tanke på hur ambitiös jag är (hehe). Jag vill inte göra tentor. Kan jag inte bara få skriva? Lätt att skriva hela livet. Och prata. Inte läsa segviktig facklitteratur. (Jag såg en utbildning på Göteborgs universitet - konstnärlig litterär gestaltning. WOW! Låter som Cattis va?)



Det blir lättare när man tänker mindre och när man springer bortåt. Skulle jag inte klara mig annars eller? Jag tror det är bra med lite motgångar ibland. Då blir man desto tacksammare över medgång och välsignelse. Och man blir starkare. Tur att jag har en hjälpare, lite som en hemlig kompis fast alla vet, Jesus. På tal om det fick jag ett nytt jobb idag. Uppbokad. Det går snabbt. Vi pausar sen va?