Hej

Hej jag har magkatarr. (Det suger). Jag käker blå-orangea kapseltabletter som fastnar halvvägs ner. Men solen skiner på dagen och det är shortsvarmt när dagen fortfarande är vaken. Jag har köpt selleri - det är gott. Jag är på skumt humör. Kan inte greppa. Greppa grepp grep genrep! Äntligen är det dags

Klädd i koder - kanske kompis

Tänk om en tanke tog lika stor plats som en handling. Då skulle världen vara överfylld - tur att så inte är fallet. Jag skriver en berättelse. Jag skriver många, men jag måste välja en och fokusera. Jag ska rita en tankekarta och skriva en handlingsplan. Annars kommer jag aldrig bli klar. Jag måste ha ett mål. Det är en tävling. Jag måste vinna. Förresten, Manchester United förlorade och jag blev sur. De släppte allt och spelade sämst när det gällde som mest. De tappade fokus. Fast det gör inget - de är ändå bäst.

Läs min bok mitt liv. Koder och mönster omkring kombinationerna - ingen ser innehållet.


Läs min monolog (om du vill)

Köra in i återvändsgränden. Inte bara snurra runt och dra vidare till nästa hinder. Stanna upp istället och fundera en liten stund. Komma på att det finns smarta lågfartsvägar som är minst lika bra. Hej hopp mitt i min monolog bara. Igår var det heldag med alla nya NG-teamare. Klockrent syd-team. Sjukt bra teamare. Det kommer blir asbra. Nu ska jag gå promenad med pappa.


Springer tills jag stupar

Min kropp pallar inte längre. Jag har aldrig upplevt det tidigare. Alltså mår jag sjukt dåligt. Så ni vet. Spy spy spy spy. Magsmärtor magsmärtor magsmärtor magsmärtor. Fryser fryser fryser fryser. Darrar darrar darrar darrar. Gråter gråter gråter gråter. Ont ont ont ont. Trötthet trötthet trötthet trötthet. Humörsvängningar humörsvängningar humörsvängningar humörsvängningar. Kroppen säger "kapitulera!". Cattis säger "nej, jobba mera!". Mera press press press press. När jag cyklar som en idiot kan jag inte andas för det gör så ont och så spyr jag nästan. Jag springer och springer och springer och springer för ingen stoppar mig. Jag säger till alla att jag inte orkar mer men jag fortsätter ändå. Jag ger aldrig upp.


Smartaste vägen va!

Vad smart nu när jag tänker efter. Det är lite som Alla vägar leder till Rom - då kommer vi ju ändå komma dit. Bara smart att ta den klokaste vägen så vi slipper bekymmer. Först stör jag mig för att vi måste läsa karta och tänka så mycket (eftersom alla vägar ändå leder dit och vi måste ta den som är bäst). Sen fattar jag att man är snille när man tänker långsiktigt och jag blir superimpad och tänker att jag ska fixa nya tankebanor

Jag har tappat ordet! Tio år heter decennium. Tusen heter millenium. Vad heter hundra år? Century på engelska va? (inte århundrade) Snälla säg jag orkar inte googla. Jag har inte ens tid. Mitt seminarium börjar om 21 minuter och jag har jättemycket att göra.


Mina ord

När jag var liten, i fyran, då sa de att orden var min styrka. Jag körde inget tvåfrontskrig då direkt. Orden har varit lek och vapen. Jag har skrivit dagbok sen jag var sex år. Jag har definitivt inga problem att prata. Jag tycker om att prata. Men texter och meningar kan fyllas av så mycket mer när man får tid att formulera sig. Just nu vill jag bara skriva. Jag längtar till Norge där jag kommer kunna sitta ensam på sängen i ett minilitet rum med palmtapeter, blå garderober och en låg bokhylla fylld med fåniga kärleksromaner och kolla ut genom ett fönster till en supergrön halvt igenväxt trädgård medan jag skriver rader av ord på min fina minidator (med laddsladden i eluttaget eftersom den har kass batteritid).

Bara för att jag bestämt mig för att läsa romanen till PA-oppositionen funkar inte rexnet (såklart).(Och när jag skulle publicera det här inlägget funkade inte internet heller så därför kommer det vid en lite konstig tidpunkt). Jag är inte ens klar med min bubbla. Jag borde vara det innan jag sover i natt. Jag borde inte ens sova, för jag blir tröttare om jag sover än om jag är vaken. Dessutom är hela världen full av en masa oanvänd tid. Man behöver inte nödvändigtvis massa timmar sömn. Det är väl bara att omprioritera timmarna lite. Jag kan sova på onsdag till exempel. Det är ändå sommarlovskänsla utanför. Kaffe till frukost. Bingo! (och pepparkakor - jag har köpt annas idag!). Plus att jag har en idé.

Hey, I'm off for school!


God morgon världen

Jag brukar sitta vid köksbordet och se när dagen vaknar och himlen blir ljusblå igen. Det är en ny vana skulle man kunna säga och jag tycker om den. Jag skriver filosofisk hemtenta och vet att jag borde sova. Det är fortfarande kallt på nätterna. Egentligen borde man göra varma gungor som varma gubben vid ån, så slipper man frysa. Eller så kan man bara ta med sig en filt eller använda dunjacka fast det snart är sommar. På tisdag är jag fri skulle man kunna säga. Då ska jag flyga. Dagarna är konstiga. Nätterna också. Plus att jag har gjort mitt sista prov någonsin.

Svängningar som ljudvågor fast annorlunda

Nu känns det sådär hopplöst igen. Varför kan jag inte väga där i mitten som resten av lagom-Sverige gör? Jag vet att det bara känns så nu, för sen när jag är uppe på toppen igen är allt klockrent. Det är bara det att jag laddade ur helt idag. Jag körde 180 in i provväggen och orkar inte börja om från 0 och bara accelerera på en dag. Vila först. Stanna upp. Jag vill skriva. Typ en dikt. Men jag har inte tid. Jag får ångest när jag slösar bort minuterna. Men vad är tid? PA-mässa imorn och jag kommer behöva kaffe. Jag orkar inte bry mig riktigt. Digitalklockan byter siffror medan jag andas. Låt den göra det bara. Inget förändras. Inget förändras fast vi kanske vill att det ska göra det (som att min hjärna ska fyllas med kunskap långt borta). Jag kan sova lite inatt. Lite är ändå en definitionsfråga.


Jag har lust att lägga mig i gräset utanför mitt fönster, ganska nära busshållplatsen och prata i telefonen tills det blir morgon och gå och lägga mig när tidningsbuden kommer och sova en stund och sen göra massa viktigheter som saker jag kan redan och sånt (bakade kladdkaka idag, men den var inne i ugnen för länge - palla). (hon som är på bilden har en nice blogg - http://fashiontoast.com)

Plugga biologi och tänka tankar

Heja biologi tänkte jag säga, för jag är inte ett dugg stressad fast jag har värsta jättestora provet imorgon. Biologi är intressant. Jag funderar på att gå och lägga mig snart. Jag vet inte hur pluggisar brukar göra, förutom att de sover många timmar per natt. Jag tänkte sova sju timmar (mitt mål är att gå och lägga mig kl 6). Jag har en plan. Jag ska vara pluggis den här veckan. En vecka av gymnasiet. Det här är den viktigaste veckan i mitt liv. Grejen är att jag har pluggat till biologin, men jag har ingen aning om jag kan någonting. Det är första gången jag läst allt (snart) innan ett prov. (Jag kanske har missat något avsnitt, men jag har gjort så gott jag kunnat). Och jag vet inte om jag lär mig något av att läsa såhär. Jag brukar alltid somna efter två sidor. Detta är en prestation från min sida. Det känns bra. Det känns ungefär som att jag är oövervinnerlig. Jag är inte trött. Solen skiner. Hela natten är slut. Det är konstigt. Man skulle kunna säga att jag åt frukost nyss för det finns de som äter frukost halv sex på morgonen (till exempel min mormor). (Det finns sjukt många harar i Uppsala - är det bara jag som tänkt på det?). Jag håller på att rita surrealistiskt. Det är fint på något sätt. Jag vet inte vad för färger jag ska använda sen. Stackars Uppsala kommun de är här skittidigt, utanför mitt fönster. (morgnar är underbara om man sitter och väntar på dem såhär. Jag tycker inte om att vakna och förstöra sömnen, men mysstämningen och tystnaden gillar jag.)


Be cool love your school eh

Life is good. School is bad. School is not life. School is school. School is too much homework and boring tests. Biologi is intresting but the book got more words than I got time to learn them. I like the time. You always have time to do what you think is important. And if you don't - you may change your mind and realize that something else is, like, a bigger deal in your life. In your good life.


(Ibland när jag börjar skriva på engelska kan jag inte sluta för det skulle bli så konstigt, så istället blir hela stycket konstigt. Men ibland kommer det bara upp engelska tankar. Ganska konstigt, men otroligt hur mycket det språket påverkar dagligen. Hej facebook typ. Lalalala jag är glad fast skolan försöker döda mig litegrann och jag egentligen borde grina av panik.)

God is an awesome God

Jag ska skriva klart konfliktarbetet nu ikväll. Dessutom funderar jag på att lägga mig hyfsat tidigt för att jag ska orka upp imorgon. Jag har haft ont i ögonen för att jag sovit så lite på sistone och det är konstig för att vara mig för jag sover alltid lite. Mår småilla - har käkat stört mycket godis och chips för att fly från skoluppgifterna. Okej jag skriver klart och så går jag en promenad sen som belöning. En tankepromenad. En sångpromenad. En Gudspromenad. En drömpromenad. En framtidspromenad. En kvällspromenad. En ensampromenad. En bönepromenad. En styrkepromenad. En önskepromenad (försök hinna klart till 22:22!)

Our God is an awesome God. He reigns from heaven on earth. With wisdom, power and love. Our God is an awesome God! Thank You Lord.

Jag orkar inte

Jag orkar inte mer. Jag pallar inte. Det är för mycket och jag vill bara grina. Alla mina planer brukar ändras. Människor är organismer i förändring. Vi kan inte fastna i ramar, som döda porträtt. Jag kan inte göra mitt bästa jämt. För ska jag göra mitt bästa ska det bli bäst och allt kan inte bli bäst och allt måste inte bli bäst. Varje mening behöver inte vara perfekt formulerad. Jag behöver inte ha med alla tusentals perspektiv, men lyckas jag inte skiter sig allt. För jag vet att jag kunnat om jag velat. Jag vill blunda och gömma mig för verkligheten - sluta sparka på oss som ligger redan vi behöver inga fler skoluppgifter. Jag har fett ont i min käke. Komigen varför ska vi plågas såhär när vi egentligen borde rädda världen? Onödigt lidande. Jag behöver en kram.

Now she knows

Idag cyklade jag som en idiot till skolan i regnet för ett möte på tio minuter. Det kändes värdefullt (kanske lite i alla fall). Sen strosade jag i småbutiker på stan med Julia. Jag cyklade till mamma och pappa i motvind och regn, spelade piano, hämtade ut studentmössan och rullade tillbaka till stan. Köpte bröllopspresent, hängde med sköna människor och chillade på café med Mary. Sen checkade vi dansfilm och åt chips och sånt. Äntligen någon som vet vad paketet innehåller och inte bara checkat inslagningspappret (även fast det också är fint juförsig). Mancheter United vann såklart och är i final i Champions League. Oväsentligt inlägg. Men det känns bra, för man behöver nästan inte tänka för att läsa det - inte om man inte vill. Nu ska jag läsa och sova och kanske skriva lite mera (och kanske fixa hemtentan - lika bra).


It's like rain (on a weddings day). Ain't no sunshine when he's gone. You gotta lose that girl. (idag har varit en sångdag för jag har hittat rader vid massa skumma tillfällen och jag gillar det). (de senaste har fastnat som tuggis).

Lev livet lagom lätt

Var man är hör man hemma i någon slags mängd. Jag sov jättelänge inatt och ändå när jag vaknade kände jag inte för att gå på ng-mötet. Jag var inte trött. Jag gick upp, jag åt frukost och jag gick och la mig igen. Sen sköt jag upp nästa möte, sket i biologin och åt frukost igen. Jag läste bibeln, jag skrev och sen åkte jag till skolan. Och när jag kom in i skolan kom jag på att jag hör hemma här (visserligen bara en månad till men ändå). Jag bara gick genom korridoren föra tt det är meningen att jag ska gå genom korridoren på måndag morgon.  Och jag gillar läget, för det är bäst. Och jag är bäst på det om jag vill det. Jag vill. Det regnar mest idag. Jag tycker om regn. Jag tycker om att det är ljust och solglimtar samtidigt som det regnar. Jag tycker det är ett perfekt tillfälle för regn just idag. Jätteperfekt. Nu ska jag skriva hemtenta i filosofi och historia. Leker du med livet leker livet med dig va. Det svänger snabbt. Solsken regn på samma gång liksom. Vad gör man? Man lever.

klipp bara i papper kanske

klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp klipp. Man kan klippa av invigningsband och öppna nya möjligheter med leenden. Man kan klippa håret för att det är slitet. Man kan klippa naglarna. Man kan klippa elkablar och få vassa stötar genom hela kroppen. Man kan klippa ett litet jack i tyg och så kan man riva av det helt rakt och småfransigt. Sen kan man göra kanonklipp när man verkligen får ett bra pris. Och vips så kan det vara klippt om man avlöjas. Men man överlever ändå om man är en klippa. (och det är väl klart att det är kalasklipp, för kan det bli mycket bätt.. - vi klipper där). Jag kan en sång från femårslekis som handlar om att klippa bland annat. (tänk vad många ord som har dubbel betydelse).

Helst skulle jag vilja vara en klippa i plugganda eller klippa snöflingor i vitt glitterpapper istället för att skriva hemtentan (jag visste inte att den skulle in imorgon - hade jag vetat det hade jag väl ha köpt godis, för egentligen har jag bara lust att sova nu. sova en törnrosasömn eller nåt för jag pallar inte riktigt sista rycket. jag vill inte köpa en studentklänning, jag vill inte gå på skiva och bry mig så mycket). Jag vet inte om det är smart. Nej nu när jag tänker efter är det korkat. Grejen är att det inte går att fixa. (palla jag vill inte förlora jag vill bara ordna)

RSS 2.0