CATTIS

December. Då lever jag i en dubbel parallellvärld. En jag kan kontrollera. Och en jag inte kan. Den verkliga. Det händer att jag undrar vart jag har varit de senaste timmarna, trots att jag vet vilken stol jag suttit på, raderna jag skrivit och vad jag ritat. Jag hör mig själv tala, delta i samtal, utan att riktigt vara där. Fötterna i två världar. Jag kan skriva hur mycket som helst. Inspiration är tiptop under den här tiden på året. Jag vill försvinna i min lilla bubbla och skriva oavbrutet.

Igår skrattade jag. Länge och mycket. Ett befriande skratt. Med Deb. Hon äger. När jag skrattar känner jag mig fri och stark och lycklig. Då tar jag bort banden och släpper ut alla positiva känslor. Det är nice.

Jag drömde att jag tagit med mig min dagbok, men glömt penna. Jag fick panik.