CATTIS

It's gone. We've lost it all. Magic has always been a friend of mine. Ibland vill jag sudda allt magiskt och rita raka streck med tydlighet från början till slut. Men verkligheten är ofta diffus och med fade. Fade in fade out. Hej jag ritar. Jag vill ha en kamera. Då skulle jag kunna fota mina teckningar och inte bara spara dem i en fin ritbok. Idag har jag sköna kläder; strumpbyxor och en skön flerlagerströja. Black it is. Fast jag funderar på att åka ner på stan, sätta mig på ett café och skriva lite. Jag har aldrig gått på café ensam. Men jag är typ aldrig ensam nu för tiden. Aldrig som i aldrig någonsin som i alltid omgiven av människor jag känner och helst ska vara social med. Som omväxling vore det nice att fly fältet och försvinna mitt i pulsen. Lojalitet är det viktigaste för mig. Säger jag att jag kommer vara där kommer jag vara där. Alltid ställa upp. Alltid vara där. Alltid lyssna. Alltid sätta andra före sig själv. Alltid vara som man vill att andra ska vara mot en själv. I pick you. And you. And you. You're in. I min lojalitetscirkel. För ni är mina vänner. Men man kan inte vara vän med alla.