tempot - du hänger inte med

Jag längtar inte efter något speciellt men jag önskar att tiden ska springa supersnabbt. Vill framåt fort. Jag vill ha nuet gjort fort oftast nu. Rastlösheten hoppar jämfota i mitt inre och jag fyller alla luckor. Ju mer späckat mitt schema blir desto mer får jag in. En känsla av smygtrans när effektiviteten tar över fullkomligt. Övertygelsen som ropar "oövervinnerlig" med stora bokstäver. Där står jag och andas och nickar. För visst är det perfekt. Att jag lyckas. Att jag lyckas vara så snuskigt arbetssam och effektiv. Att det är slitigt hör till. Det gör mig bara starkare och mer målmedveten. En vecka i taget. Skådar succé. Andas snabbare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0